Det är bara att konstatera: 2010 var ett sockår för mig. På bilden ser ni alla sockor jag stickat i år. 14 par, det är inte så illa. Nu har jag som sagt tröttnat lite och 2011 hoppas jag kunna utmana mig själv lite med något nytt.
Nu är jag färdig med mina Calendula Cable Socks. Garnet är Komplett från Nyansera och jag har använt mina 3 mm KnitPro som vanligt. Flätan var ganska kul men resten är ju bara slätstickning. Jag tycker inte alls det är lika roligt att sticka sockor längre. I år har jag stickat 10 av mönstren i Stickameras sockklubb + ett par andra så det är kanske därför. Nästa år får jag prova något nytt. Det har ju blivit lite vantar nu i december så 2011 kanske blir ett vantår för mig. Annars kanske jag ska försöka mig på lite större saker som koftor och tröjor. Maken har uttryckt önskemål om en tröja och jag lånade Knits Men Want på biblioteket. Där kan han nog hitta något han vill ha.
Jag hittade ett kul mönster på Ravelry, och var bara tvungen att sticka en stjärna. Jag kunde nog fyllt den lite mer för spetsarna blev inte så väldefinierade. Den passar bra i granen och jag kommer säkert att sticka fler. Jag har ju en stor påse fyllnadsvadd nu. Har använt den till en liten virkad sak också som är en julklapp. Bild kommer kanske senare.
Jag behövde något lätt att sticka på Garnfolkets stickcafé på Kulturen förra helgen. Stickfrossas julvärmare var ett perfekt val. Lite överblivet ViKangarn i grönt och några meter Karisma till kanten. Det är virkad kräftgång som jag lärt mig av Carin. De tog inte många timmar att göra och är så sköna att ha på sig vid datorn. Vi har lite kallt hemma.
För snart 3 år sen stickade jag en Candle Flame Shawl av garn jag köpt i Barcelona. Jag tyckte den blev lite liten så jag har aldrig använt den. Det känns lite onödigt att bara låta den ligga så för ett tag sen repade jag upp sjalen (se nedan) och stickade en mössa och ett par vantar av mitt Malabrigo Worsted i stället. Mönstret är My Swissie's hat (Ravelrylänk) lite anpassat efter garnet. Vantarna har jag stickat på fri hand. Mudden är samma som till mössan. Varmt och skönt nu när snön kommit till Skåne också. Solen tittade fram en stund idag så då passade jag på att ta lite bilder. Min halsduk passar riktigt bra i färg även om det inte är samma garn.
Först vill jag tacka för alla kommentarer om hur jag skulle blocka min Ms Clarke. Jag valde det första alternativet eftersom det verkade naturligast. Sjalen är stickad i Halo från Nyansera och det är ett supermjukt 100 % baby alpacagarn. Rosa och pärlor är väl inte så likt mig, men jag gillar verkligen den här färgen (mest lik på översta bilden). Och det är ju så roligt att sticka med pärlor. Vi får se om jag använder den själv eller ger bort den.
I lördags hade min syster födelsedagsfest. God mat som alltid. Jag överraskade henne med att ha stickat färdigt tunikan jag lovat henne i julklapp. Den blev riktigt fin tycker jag även om garnet inte var så kul att sticka i. Mest pga att det är så luddigt. Den passar bra också och som synes är hon lite större än jag fast hon är lillasyster.
Det bidde ett sittunderlag av min dubbelstickning. Som synes är fler än jag som uppskattar något varmt att ligga på. Det är ganska ofta jag har sällskap av Julle Katt i min stickhörna.
Jag blev inte färdig med mysterie-sockarna från Through the Loops i oktober som jag tänkt. Det gör inte så mycket, jag har ju andra ifall jag fryser. Garnet, Silla, är en blandning av ull och silke i en skogsgrön nyans som jag fick i ett byte för mer än två år sedan. Jag stickade båda sockarna parallellt på 3 mm strumpstickor, ett par i trä och ett par i metall. Man kan se en liten skillnad i stickfasthet då jag stickar hårdare med trä. Först tyckte jag inte precis om mönstret på foten men
det blev riktigt snyggt till slut.
Detta är nog det roligaste sockmönstret jag stickat på länge. När resten av livet kör ihop sig får man glädjas åt det lilla. Som stickning och en solig höstsöndag.
Nej, detta är inget tips på att använda avocado som fotkräm utan färgen på mina Fa Fa Fa sockor stickade i Hazumi från Nyansera. De var roliga att sticka med sina flätor som blir så fina i just Hazumi. Jag vet inte om jag missförstod mönstret när jag gjorde hoptagningarna för tån mitt på i stället för som vanligt i sidorna, men det blev en ganska kul detalj tycker jag. I vilket fall är de väldigt sköna att ha på sig nu när hösten är här.
Jag hade inte tänkt sticka majmönstret i sockklubben eftersom jag tyckte det var ganska likt aprilsockarna med 1 rät och 3 aviga. Sen hittade jag detta garnet och tänkte att det skulle passa så bra. Jag hade stickat lite annat emellan också. Och jag blev nöjd. Garnet skiftar lagom mycket i blått, grönt och lite lila och det var lite kul med mönstret som vrider sig in på foten. Ännu ett par sockar till vintern. Nästa par blir Fa Fa Fa Socks.
Jag stickade färdigt ett nytt par sockor idag. Julimönstret i Stickameras sockklubb i rödmelerat Marilyn från Chili Gredelin. Fi nlyster i garnet av bambu och silke. Denna gång gjorde jag bara ankelsockor. Resåren är lite dålig så de sitter inte uppe så bra. De var kul att sticka med flätorna men jag är glad att de är färdiga. Det är nog inte ett mönster jag kommer att sticka igen.
Nu är min fina Echo Flower färdig. Jag tycker så mycket om färgen. Jenny har verkligen fångat påfågelfärgerna jag ville ha. Silket var lite stumt att sticka med, men det var nog den enda nackdelen med sjalen. Och att jag var rädd att garnet skulle ta slut. Jag höll hårt i garnet i nuppsen och vägde nystanet efter nästan varje varv. Sjalen väger 109 g. Som tur var vägde härvan 115 g så jag har lite garn kvar.
I går tog jag en tur till Torgstenen. Vi var på väg till svärföräldrarna och på vägen kör man förbi Satserup. Butiken ligger i väntsalen till den gamla stationsbyggnaden. Toalettdörr och dricksfontän är kvar i original. Det var riktigt trevligt att prata en stund med Lotta och så klart köpte jag lite garn också. Bomullsgarn som ska bli en tröja inspirerad av Garntrollet och lite sockgarn. Jag har provstickat lite och ska väl fundera lite mer över randningen. Färgerna ser lite mesiga ut på bilden, i alla fall på min skärm.
30-gradig värme och ullstrumpor är ingen bra kombination. I vilket fall så är junimönstret i Sockklubben färdigt. Trevligt mönster i ett garn, Fame Trend, som var lite svårstickat eftersom det delade sig. Inte min färg, så dottern får dem. Detta var också mitt tredje färdiga projekt i VM-stickningen så nu kan jag titta på finalen utan press.
Till vänster min Traveling Woman i Zauberball. Färgen heter Brända mandlar i översättning. Den har varit färdig sedan april tror jag men som vanligt drar jag mig lite för att blocka. Till höger mitt andra projekt i VM-stickningen. En Saroyan i Halo 4 ply från Nyansera. Den var jag ju tvungen att bli helt färdig med innan den 11 juli så därför trotsade jag värmen igår och blockade sjalar. Det var svettigt att krypa omkring och nåla måste jag säga.
Det tog mig mindre än tre veckor att få koftan färdig. Nytt rekord, men jag hade ju en deadline eftersom detta är ett av mina projekt i VM-stickningen. Jag är väldigt nöjd med koftan även om jag trodde att den skulle bli för liten. Jag stickade provlapp och allting, men ändå verkade det bli för hårt.Knapparna passar så bra tycker jag.
